var breakpoints = [{"label":"Desktop","slug":"Desktop","value":"base","direction":"max","isActive":true,"isRequired":true},{"label":"Tablet","slug":"Tablet","value":"1024","direction":"max","isActive":true,"isRequired":true},{"label":"Mobile","slug":"Mobile","value":"767","direction":"max","isActive":true,"isRequired":true}];
ఆవశ్యకత: ఏపీపీఎస్సీ (APPSC): సైన్స్ అండ్ టెక్నాలజీ, నైపుణ్యాభివృద్ధి (Skill Development), డిజిటల్ గవర్నెన్స్ (Digital Governance).
ముఖ్యమైన కీలక పదాలు (Important Keywords)
ప్రిలిమ్స్ కోసం:
కృత్రిమ మేధస్సు (Artificial Intelligence), గూగుల్ ఏఐ ల్యాబ్ (Google AI Lab), విజ్ఞాన్ యూనివర్సిటీ (Vignan’s University), జెమినీ ఎంటర్ప్రైజ్ ఫర్ ఎడ్యుకేషన్ (Gemini Enterprise for Education), జెనరేటివ్ ఏఐ (Generative AI), ఏజెంటిక్ ఏఐ (Agentic AI), సెంటర్ ఆఫ్ ఎక్సలెన్స్ (Centre of Excellence), గూగుల్ క్లౌడ్ (Google Cloud).
మెయిన్స్ కోసం: ఏఐ ఆధారిత విద్య (AI-driven Education), పరిశ్రమ-విద్యాసంస్థల భాగస్వామ్యం (Industry-Academia Collaboration), డిజిటల్ నైపుణ్యాభివృద్ధి (Digital Skill Development), ఆవిష్కరణల పర్యావరణ వ్యవస్థ (Innovation Ecosystem), భవిష్యత్తుకు సిద్ధమైన వర్క్ఫోర్స్ (Future-ready Workforce), వ్యవసాయం, ఆరోగ్య సంరక్షణలో ఏఐ (AI in Agriculture and Healthcare).
వార్తల్లో ఎందుకు ఉంది?
గుంటూరు జిల్లాలోని విజ్ఞాన్ యూనివర్సిటీ వడ్లమూడి క్యాంపస్లో ఆంధ్రప్రదేశ్ మొట్టమొదటి గూగుల్ ఏఐ ల్యాబ్ను (Google AI Lab) ప్రారంభించారు. కృత్రిమ మేధస్సు (Artificial Intelligence) రంగంలో విద్య, పరిశోధన, ఆచరణాత్మక శిక్షణను బలోపేతం చేయడానికి ఈ కేంద్రాన్ని తీసుకువచ్చారు. విద్యార్థులు, అధ్యాపకులకు ఏఐ విద్య, ప్రాక్టికల్ శిక్షణ, పరిశోధన అవకాశాలను అందించేందుకు గూగుల్ సంస్థ ఈ ల్యాబ్ను ఏర్పాటు చేసింది.
గూగుల్ క్లౌడ్ రీజనల్ హెడ్ (ఎడ్యుకేషన్) నవిషా ప్రభాకర్ ఈ కేంద్రాన్ని ప్రారంభించారు. ‘జెమినీ ఎంటర్ప్రైజ్ ఫర్ ఎడ్యుకేషన్’ (Gemini Enterprise for Education) సహకారంతో డిపార్ట్మెంట్ ఆఫ్ అడ్వాన్స్డ్ కంప్యూటర్ సైన్స్ అండ్ ఇంజనీరింగ్ విభాగం దీనిని ఏర్పాటు చేసింది.
గూగుల్ ఏఐ ల్యాబ్ అంటే ఏమిటి?
గూగుల్ ఏఐ ల్యాబ్ అనేది ఒక ప్రత్యేకమైన అభ్యాస, ఆవిష్కరణ కేంద్రం. ఇది విద్యార్థులు, అధ్యాపకులకు ఆధునిక ఏఐ సాధనాలు (AI tools), ప్లాట్ఫారమ్లకు ప్రాప్యతను కల్పిస్తుంది. అలాగే ఆచరణాత్మక శిక్షణను అందిస్తుంది.
విద్యార్థులు కేవలం తరగతి గది సిద్ధాంతాలకే (Classroom theory) పరిమితం కాకూడదని ఈ ల్యాబ్ లక్ష్యంగా పెట్టుకుంది. వారు కృత్రిమ మేధస్సును ఉపయోగించి వాస్తవ ప్రపంచ సమస్యల (Real-world problems) పరిష్కారంపై పనిచేయడానికి ఇది సహాయపడుతుంది.
ఈ ల్యాబ్ కింది అంశాలకు మద్దతు ఇస్తుంది:
ఏఐ అభ్యాసం (AI learning)
పరిశోధన ప్రాజెక్టులు (Research projects)
ఆవిష్కరణ కార్యకలాపాలు (Innovation activities)
పరిశ్రమల ఆధారిత శిక్షణ (Industry-linked training)
అధునాతన ఏఐ ప్లాట్ఫారమ్లపై ప్రాక్టికల్ అవగాహన
విద్యార్థులు, అధ్యాపకులు, సాంకేతిక నిపుణుల మధ్య సహకారం
ల్యాబ్ ముఖ్య లక్షణాలు
ఇది ఆంధ్రప్రదేశ్లో మొట్టమొదటి గూగుల్ ఏఐ ల్యాబ్.
గుంటూరు జిల్లాలోని విజ్ఞాన్ యూనివర్సిటీలో దీనిని ఏర్పాటు చేశారు.
జెమినీ ఎంటర్ప్రైజ్ ఫర్ ఎడ్యుకేషన్ భాగస్వామ్యంతో దీనిని నెలకొల్పారు.
అధునాతన ఏఐ సాధనాలు, ప్లాట్ఫారమ్లకు ఇది ప్రాప్యత కల్పిస్తుంది.
జెనరేటివ్ ఏఐ (Generative AI), ఏజెంటిక్ ఏఐ (Agentic AI) విభాగాలలో ప్రాక్టికల్ అభ్యాసానికి మద్దతు ఇస్తుంది.
పరిశోధనా సహకారం, ఆవిష్కరణ ప్రాజెక్టులను (Innovation projects) ప్రోత్సహిస్తుంది.
విద్యార్థులు కేవలం సాంకేతికతను వినియోగించే వారిగా మాత్రమే కాకుండా, సాంకేతికతను సృష్టించే వారిగా మారడానికి సహాయపడుతుంది.
ఇది కేవలం పేరుకే పరిమితం కాకుండా, ఒక నిజమైన ఆచరణాత్మక ఆవిష్కరణ కేంద్రంగా (Practical innovation centre) పనిచేస్తుందని అధికారులు భావిస్తున్నారు.
జెమినీ ఎంటర్ప్రైజ్ ఫర్ ఎడ్యుకేషన్ అంటే ఏమిటి?
జెమినీ ఎంటర్ప్రైజ్ ఫర్ ఎడ్యుకేషన్ అనేది ఒక అధునాతన ఏఐ ప్లాట్ఫారమ్ (Advanced AI platform). విద్యాసంస్థల్లో అభ్యాసం, పరిశోధన, ఉత్పాదకత, సమస్య పరిష్కారానికి ఇది మద్దతు ఇస్తుంది.
ఈ ప్లాట్ఫారమ్ ద్వారా విద్యార్థులు, అధ్యాపకులు కింది అంశాలపై అవగాహన పొందవచ్చు:
జెనరేటివ్ ఏఐ సాధనాలు (Generative AI tools)
ఏఐ ఆధారిత పరిశోధనా మద్దతు
డేటా విశ్లేషణ (Data analysis)
ఆటోమేషన్ (Automation)
కంటెంట్ సృష్టి (Content generation)
సమస్య పరిష్కార అప్లికేషన్లు (Problem-solving applications)
ఏజెంటిక్ ఏఐ వ్యవస్థలు (Agentic AI systems)
ఆధునిక పరిశ్రమలలో ఏఐ ఎలా ఉపయోగపడుతుందో అర్థం చేసుకోవడానికి ఇది విద్యార్థులకు సహాయపడుతుంది.
విద్యార్థులు, అధ్యాపకులకు దీని ప్రాముఖ్యత
గూగుల్ ఏఐ ల్యాబ్ విద్యార్థులకు, అధ్యాపకులకు అనేక విధాలుగా సహాయపడుతుంది:
ఇది ప్రాక్టికల్ ఏఐ శిక్షణను (Practical AI training) అందిస్తుంది.
కొత్తగా వస్తున్న టెక్నాలజీ రంగాల్లో ఉద్యోగ అవకాశాలను (Employability) మెరుగుపరుస్తుంది.
వాస్తవ ప్రపంచ సమస్యలను పరిష్కరించడాన్ని ప్రోత్సహిస్తుంది.
విద్యార్థులు, అధ్యాపకులలో పరిశోధన నైపుణ్యాలను (Research skills) పెంచుతుంది.
స్టార్టప్ (Start-up), ఆవిష్కరణల సంస్కృతికి మద్దతు ఇస్తుంది.
తరగతి గది అభ్యాసానికి, పరిశ్రమ అవసరాలకు మధ్య ఉన్న అంతరాన్ని (Gap) తగ్గిస్తుంది.
విద్యార్థులు ప్రపంచస్థాయిలో పోటీపడే సాంకేతిక నిపుణులుగా ఎదగడానికి సహాయపడుతుంది.
కీలక రంగాలలో ఏఐ (AI) పాత్ర
అనేక రంగాలలో కృత్రిమ మేధస్సు (Artificial Intelligence) ఎంతో ముఖ్యమైనదిగా మారుతోంది.
1. ఫిన్టెక్ (Fintech)
మోసాలను గుర్తించడం (Fraud detection), డిజిటల్ చెల్లింపులు, క్రెడిట్ స్కోరింగ్, కస్టమర్ సర్వీస్లో ఏఐ సహాయపడుతుంది.
2. ఆరోగ్య సంరక్షణ (Healthcare)
వ్యాధి నిర్ధారణ (Disease diagnosis), మెడికల్ ఇమేజింగ్, కొత్త మందుల ఆవిష్కరణ, రోగుల పర్యవేక్షణకు ఏఐ మద్దతు ఇస్తుంది.
3. వ్యవసాయం (Agriculture)
పంటల పర్యవేక్షణ, తెగుళ్ల గుర్తింపు (Pest detection), వాతావరణ సలహాలు, కచ్చితమైన వ్యవసాయంలో (Precision farming) ఏఐ సాయపడుతుంది.
4. రోబోటిక్స్, ఆటోమేషన్ (Robotics and Automation)
స్మార్ట్ యంత్రాలు, పారిశ్రామిక రోబోలు, ఆటోమేటెడ్ ఉత్పత్తి వ్యవస్థలను ఏఐ సాధ్యం చేస్తుంది.
5. ఇంజనీరింగ్ (Engineering)
డిజైన్, టెస్టింగ్, అనుకరణ (Simulation), ప్రిడిక్టివ్ మెయింటెనెన్స్ను (Predictive maintenance) ఏఐ మెరుగుపరుస్తుంది.
6. క్వాంటం కంప్యూటింగ్ (Quantum Computing)
అధునాతన గణనలు (Advanced computation), డేటా విశ్లేషణ, భవిష్యత్తు పరిశోధనలకు ఏఐ మద్దతు ఇస్తుంది.
7. బ్లూ ఎకానమీ (Blue Economy)
సముద్ర పర్యవేక్షణ, మత్స్య నిర్వహణ (Fisheries management), పోర్ట్ లాజిస్టిక్స్, సముద్ర వనరుల మ్యాపింగ్లో ఏఐ సహాయపడుతుంది.
ఆంధ్రప్రదేశ్కు దీని ప్రాముఖ్యత
ఆంధ్రప్రదేశ్ ఉన్నత విద్యా పర్యావరణ వ్యవస్థను (Higher education ecosystem) ఇది బలోపేతం చేస్తుంది.
రాష్ట్రంలో డిజిటల్, సాంకేతిక ఆధారిత అభివృద్ధికి మద్దతు ఇస్తుంది.
భవిష్యత్తు పరిశ్రమల కోసం నైపుణ్యం ఉన్న ఏఐ నిపుణులను (AI professionals) సృష్టిస్తుంది.
రెగ్యులర్ వర్క్షాప్ల ద్వారా అధ్యాపకులకు నిరంతరం శిక్షణ ఇవ్వాలి.
విద్యార్థుల నేతృత్వంలో ఏఐ ఆవిష్కరణ ప్రాజెక్టులను ప్రారంభించాలి.
ఇంజనీరింగ్, మెడిసిన్, ఫార్మసీ, మేనేజ్మెంట్, వ్యవసాయ రంగాల్లో సెంటర్ ఆఫ్ ఎక్సలెన్స్లను నిర్మించాలి.
క్యాంపస్ నుంచే ఏఐ స్టార్టప్లను (AI start-ups) ప్రోత్సహించాలి.
ఆంధ్రప్రదేశ్లోని స్థానిక సమస్యలతో ఏఐ ప్రాజెక్టులను అనుసంధానించాలి.
విద్యాప్రణాళికలో ఏఐ నైతికత, డేటా గోప్యత, బాధ్యతాయుతమైన ఏఐని (Responsible AI) చేర్చాలి.
పరిశ్రమలు, ప్రభుత్వ విభాగాలు, పరిశోధనా సంస్థల మధ్య సహకారాన్ని ప్రోత్సహించాలి.
ముగింపు
విజ్ఞాన్ యూనివర్సిటీలో ఆంధ్రప్రదేశ్ మొదటి గూగుల్ ఏఐ ల్యాబ్ను ప్రారంభించడం ఒక ముఖ్యమైన పరిణామం. ఏఐ ఆధారిత భవిష్యత్తు (AI-driven future) కోసం విద్యార్థులను సిద్ధం చేయడంలో ఇది కీలక అడుగు. రాష్ట్రంలో డిజిటల్ నైపుణ్యాలు, పరిశోధనా సంస్కృతి, పరిశ్రమల ఆధారిత అభ్యాసాన్ని ఇది బలోపేతం చేయగలదు.
అయితే ప్రాక్టికల్ శిక్షణ, ఆవిష్కరణలు, పరిశోధనా సహకారం, వాస్తవ సమస్యల పరిష్కారం కోసం ఈ ల్యాబ్ను ఎంత సమర్థవంతంగా ఉపయోగిస్తారనే దానిపైనే దీని విజయం ఆధారపడి ఉంటుంది. వీటిని సరిగ్గా అమలు చేస్తే భవిష్యత్తుకు సిద్ధమైన నిపుణులను (Future-ready professionals) తయారు చేయడంలో ఆంధ్రప్రదేశ్కు ఇటువంటి ఏఐ ల్యాబ్లు సహాయపడతాయి. తద్వారా భారతదేశ డిజిటల్ ఎకానమీకి (Digital economy) ఇవి గొప్ప సహకారం అందిస్తాయి.
కేర్ ఎంసిక్యూలు (CARE MCQs)
ప్ర. ఆంధ్రప్రదేశ్ మొట్టమొదటి గూగుల్ ఏఐ ల్యాబ్కు సంబంధించి, కింది వాక్యాలను పరిశీలించండి:
గుంటూరు జిల్లాలోని విజ్ఞాన్ యూనివర్సిటీలో దీనిని ప్రారంభించారు.
ఏఐ విద్య, పరిశోధన, ప్రాక్టికల్ అభ్యాసాన్ని ప్రోత్సహించడం దీని లక్ష్యం.
దీనికి జెనరేటివ్ ఏఐ (Generative AI), ఏజెంటిక్ ఏఐ (Agentic AI) టెక్నాలజీలతో సంబంధం లేదు.
పై వాక్యాలలో ఏవి సరైనవి?
ఎ. 1, 2 మాత్రమే
బి. 2, 3 మాత్రమే
సి. 1, 3 మాత్రమే
డి. 1, 2, 3
జవాబు: ఎ
వివరణ (Explanation):
వాక్యం 1 సరైనది: గుంటూరు జిల్లాలోని విజ్ఞాన్ యూనివర్సిటీలో ఈ ల్యాబ్ను ప్రారంభించారు.
వాక్యం 2 సరైనది: ఏఐ విద్య, పరిశోధన, ప్రాక్టికల్ అభ్యాసానికి మద్దతు ఇవ్వడం దీని లక్ష్యం.
వాక్యం 3 తప్పు: ఈ ల్యాబ్ జెనరేటివ్ ఏఐ, ఏజెంటిక్ ఏఐ లాంటి టెక్నాలజీల పట్ల విద్యార్థులకు అవగాహన కల్పిస్తుంది.
తరచుగా అడిగే ప్రశ్నలు (FAQs)
1. ఏపీ మొట్టమొదటి గూగుల్ ఏఐ ల్యాబ్ను ఎక్కడ ప్రారంభించారు?
గుంటూరు జిల్లా, వడ్లమూడి క్యాంపస్లోని విజ్ఞాన్ యూనివర్సిటీలో దీనిని ప్రారంభించారు.
2. ఈ ల్యాబ్ను ఎవరు ప్రారంభించారు?
గూగుల్ క్లౌడ్ రీజనల్ హెడ్ (ఎడ్యుకేషన్) నవిషా ప్రభాకర్ ఈ ల్యాబ్ను ప్రారంభించారు.
3. ఈ ల్యాబ్ ముఖ్య ఉద్దేశం ఏమిటి?
ఏఐ విద్య, పరిశోధన, ఆవిష్కరణలు, ప్రాక్టికల్ అభ్యాసాన్ని (Hands-on learning) ప్రోత్సహించడమే దీని ప్రధాన ఉద్దేశం.
4. జెమినీ ఎంటర్ప్రైజ్ ఫర్ ఎడ్యుకేషన్ (Gemini Enterprise for Education) అంటే ఏమిటి?
ఇది ఒక అధునాతన ఏఐ ప్లాట్ఫారమ్. అభ్యాసం, పరిశోధన, ఉత్పాదకత (Productivity) కోసం ఏఐ సాధనాలను ఉపయోగించుకోవడానికి ఇది విద్యార్థులకు, అధ్యాపకులకు సహాయపడుతుంది.
5. విద్యార్థులు ఏ టెక్నాలజీలను నేర్చుకుంటారు?
జెనరేటివ్ ఏఐ (Generative AI), ఏజెంటిక్ ఏఐ (Agentic AI), ఆటోమేషన్, అప్లైడ్ ఏఐ సాధనాలపై (Applied AI tools) విద్యార్థులు ప్రాక్టికల్ అవగాహన పొందుతారు.
6. ఆంధ్రప్రదేశ్కు ఇది ఎందుకు ముఖ్యం?
రాష్ట్రంలో ఏఐ నైపుణ్యాలను మెరుగుపరచడానికి, పరిశోధనలకు మద్దతు ఇవ్వడానికి ఇది ఎంతో సహాయపడుతుంది. పరిశ్రమలకు సిద్ధంగా ఉన్న నిపుణులను (Industry-ready professionals) సృష్టిస్తుంది.
7. ఏఐ వల్ల ఏ రంగాలు లబ్ధి పొందుతాయి?
ఆరోగ్య సంరక్షణ, వ్యవసాయం, ఫిన్టెక్, రోబోటిక్స్, ఇంజనీరింగ్, ఆటోమేషన్, తయారీ, బ్లూ ఎకానమీ రంగాలు ఏఐ ద్వారా ఎక్కువగా లబ్ధి పొందుతాయి.
8. ఇందులోని ప్రధాన సవాలు ఏమిటి?
ఈ ల్యాబ్ను కేవలం ఒక ప్రారంభోత్సవానికే పరిమితం చేయకుండా, ప్రాక్టికల్ ఆవిష్కరణల (Practical innovation) కోసం సమర్థవంతంగా ఉపయోగించడమే ప్రధాన సవాలు.
var elementorFrontendConfig = {"environmentMode":{"edit":false,"wpPreview":false,"isScriptDebug":false},"i18n":{"shareOnFacebook":"Share on Facebook","shareOnTwitter":"Share on Twitter","pinIt":"Pin it","download":"Download","downloadImage":"Download image","fullscreen":"Fullscreen","zoom":"Zoom","share":"Share","playVideo":"Play Video","previous":"Previous","next":"Next","close":"Close","a11yCarouselPrevSlideMessage":"Previous slide","a11yCarouselNextSlideMessage":"Next slide","a11yCarouselFirstSlideMessage":"This is the first slide","a11yCarouselLastSlideMessage":"This is the last slide","a11yCarouselPaginationBulletMessage":"Go to slide"},"is_rtl":false,"breakpoints":{"xs":0,"sm":480,"md":768,"lg":1025,"xl":1440,"xxl":1600},"responsive":{"breakpoints":{"mobile":{"label":"Mobile Portrait","value":767,"default_value":767,"direction":"max","is_enabled":true},"mobile_extra":{"label":"Mobile Landscape","value":880,"default_value":880,"direction":"max","is_enabled":false},"tablet":{"label":"Tablet Portrait","value":1024,"default_value":1024,"direction":"max","is_enabled":true},"tablet_extra":{"label":"Tablet Landscape","value":1200,"default_value":1200,"direction":"max","is_enabled":false},"laptop":{"label":"Laptop","value":1366,"default_value":1366,"direction":"max","is_enabled":false},"widescreen":{"label":"Widescreen","value":2400,"default_value":2400,"direction":"min","is_enabled":false}},"hasCustomBreakpoints":false},"version":"4.1.1","is_static":false,"experimentalFeatures":{"e_font_icon_svg":true,"additional_custom_breakpoints":true,"container":true,"e_optimized_markup":true,"theme_builder_v2":true,"e_pro_free_trial_popup":true,"nested-elements":true,"e_atomic_elements":true,"atomic_widgets_should_enforce_capabilities":true,"editor_mcp":true,"e_bc_migrations":true,"e_editor_design_system_panel":true,"e_classes":true,"global_classes_should_enforce_capabilities":true,"e_variables":true,"e_variables_manager":true,"e_opt_in_v4_page":true,"e_opt_in_v4":true,"e_components":true,"e_interactions":true,"e_widget_creation":true,"import-export-customization":true,"e_pro_atomic_form":true,"mega-menu":true,"e_pro_variables":true,"e_pro_interactions":true},"urls":{"assets":"https:\/\/telugu.kpiasacademy.com\/wp-content\/plugins\/elementor\/assets\/","ajaxurl":"https:\/\/telugu.kpiasacademy.com\/wp-admin\/admin-ajax.php","uploadUrl":"https:\/\/telugu.kpiasacademy.com\/wp-content\/uploads"},"nonces":{"floatingButtonsClickTracking":"72491a2136","atomicFormsSendForm":"7d03324945"},"swiperClass":"swiper","settings":{"page":[],"editorPreferences":[]},"kit":{"active_breakpoints":["viewport_mobile","viewport_tablet"],"global_image_lightbox":"yes","lightbox_enable_counter":"yes","lightbox_enable_fullscreen":"yes","lightbox_enable_zoom":"yes","lightbox_enable_share":"yes","lightbox_title_src":"title","lightbox_description_src":"description"},"post":{"id":5604,"title":"%E0%B0%97%E0%B1%81%E0%B0%82%E0%B0%9F%E0%B1%82%E0%B0%B0%E0%B1%81%E0%B0%B2%E0%B1%8B%20%E0%B0%97%E0%B1%82%E0%B0%97%E0%B1%81%E0%B0%B2%E0%B1%8D%20AI%20%E0%B0%B2%E0%B1%8D%E0%B0%AF%E0%B0%BE%E0%B0%AC%E0%B1%8D%20%7C%20APPSC%20%7C%20KPIAS%20Academy","excerpt":"","featuredImage":"https:\/\/telugu.kpiasacademy.com\/wp-content\/uploads\/2026\/06\/google-ai-lab-guntur-appsc-kpias-academy-1024x538.webp"}};
//# sourceURL=elementor-frontend-js-before
window.dFlipLocation = 'https://telugu.kpiasacademy.com/wp-content/plugins/3d-flipbook-dflip-lite/assets/';
window.dFlipWPGlobal = {"text":{"toggleSound":"Turn on\/off Sound","toggleThumbnails":"Toggle Thumbnails","toggleOutline":"Toggle Outline\/Bookmark","previousPage":"Previous Page","nextPage":"Next Page","toggleFullscreen":"Toggle Fullscreen","zoomIn":"Zoom In","zoomOut":"Zoom Out","toggleHelp":"Toggle Help","singlePageMode":"Single Page Mode","doublePageMode":"Double Page Mode","downloadPDFFile":"Download PDF File","gotoFirstPage":"Goto First Page","gotoLastPage":"Goto Last Page","share":"Share","mailSubject":"I wanted you to see this FlipBook","mailBody":"Check out this site {{url}}","loading":"DearFlip: Loading "},"viewerType":"flipbook","moreControls":"download,pageMode,startPage,endPage,sound","hideControls":"","scrollWheel":"false","backgroundColor":"#777","backgroundImage":"","height":"auto","paddingLeft":"20","paddingRight":"20","controlsPosition":"bottom","duration":800,"soundEnable":"true","enableDownload":"true","showSearchControl":"false","showPrintControl":"false","enableAnnotation":false,"enableAnalytics":"false","webgl":"true","hard":"none","maxTextureSize":"1600","rangeChunkSize":"524288","zoomRatio":1.5,"stiffness":3,"pageMode":"0","singlePageMode":"0","pageSize":"0","autoPlay":"false","autoPlayDuration":5000,"autoPlayStart":"false","linkTarget":"2","sharePrefix":"flipbook-"};
document.addEventListener("click", function(e) {
let link = e.target.closest(".elementskit-megamenu-panel a");
if (link) {
e.preventDefault();
window.location.href = link.href;
}
});